tisdag 17 mars 2009

Stor och duktig minsann!

Nils måste faktiskt vara världens bästa bebis! (Jag är ju inte partisk... ;) ) Det här med sjukgymnastiken har ju tärt på oss och gjort oss ledsna men hur det än är så lyckas vår lilla gulle alltid få oss att må bättre. Han är en riktig liten solstråle och är så himla duktig! Han må vara spänd i musklerna men har en personlighet, temperament, humör och ett leende som uppväger allt och hjälper honom och oss igenom detta. Det säger t o m sjukgymnasttanten, att hans fina humör, att han jobbar och verkar lära sig fort är superpositivt och hjälper!! Det var lite bättre i fredags, trots att hon snurrat till det och skickat brev till oss om ändrad tid men glömt skriva det till sig själv... Och först var det 2 studenter med (som f ö blev förtollade av vårt lilla charmtroll :) ) och då kändes det inte riktigt som läge att diskutera personliga, jobbiga saker. Hon tyckte iaf att det hade hänt mycket! Han kan ju sitta lite själv nu! Sedan skulle vi få träffa en arbetsterapeut, men det blev också lite försenat och Nils blev allt tröttare och hungrigare... Men kämpade ändå! Arb.terapeuten filmade hur han betedde sig och använde händerna och kunde inledningsvis inte avgöra vilken som var "den sämre". Sjukgymnasten var dock tvungen att påpeka att han var uppvärmd.. Om ungefär en månad ska han filmas igen.
Jag passade på att prata med sjukgymnasten när Nils filmades (Henrik var ju med!) och frågade rakt ut om de konstiga sakerna hon sagt. Blev lite klokare med mer raka svar men som alltid blev det någonting hängande i luften... Den här gången på frågan om han kommer kunna gå så svarade hon att det trodde hon säkert men "frågan är kanske bara HUR". Vaffan då??! Usch.... Vi ska iaf få träffa vår doktor och en barnneurolog så fort som möjligt efter påsk för att verkligen få prata om och få svar på vår oro! Pratade med doktor B igår och han sa att den eventuella och isf pyttelilla hjärnblödningen inte ska påverka det här utan att det snarare beror på att han är för tidigt född. Däremot ville han inte säga något om vad sj.gymn. hade sagt då han inte hade pratat med henne... Men det kändes iaf bättre! Och han skulle se till att vi får träffas snart!

Diskuterade larmet också, att det larmar i stort sett varenda natt och då är det inte aktuellt att ta bort det men vi ska få en platta att ha i sängen istället. Nils är ju så stor och rörlig och han sliter i sladden och snurrar runt i sängen på nätterna... Hoppas att det funkar med den nya sorten! Nackdelen är att han inte kan sova mellan oss längre då utan blir mer platsbunden vid sömn men men...

Lite rörig uppdatering kanske, ursäkta, men så här är det i mitt huvud nu! :)

Det viktiga är att Nils utvecklas från dag till dag, det ser vi, och han är ljuvlig!! Arbetsterapeuten sa att vi skulle stimulera honom att använda händerna och skaffa fram bra saker att plocka och plocka med så jag och mamma akutshoppade massa greppvänliga leksaker i fredagskväll. Kul! Så nu leker vi heeela dagarna!! Och, appropå stela benet och allt.. så har han vänt sig TVÅ gånger själv idag åt ena hållet och var en millimeter ifrån åt andra hållet. Inte så jätteoroliga längre trots allt!

Lek med pappa och alla nya grejerna!

Pappa och son i lördags innan pappan skulle på fest!

Ja, Henrik var på fest i lördags och jag och Nils var på schlager och middag hos fina grannarna! Vi hade en jättetrevlig kväll!! Massa babbel, snacks och goood mat! Små gossarna lekte lite också. Det är så kul att de gillar varandra och börjar bli riktigt intresserade av varandras sällskap! Nils somnade i vagnen i vanlig tid och sov genom hela TV-spektaklet. Det larmade lite, förstås, SUCK!, så jag var beredd på en pipig natt men det blev rätt lugnt, bara något enstaka efter att vi kom hem.


Idag har vi varit på BVC och träffat doktorn där för "6-månaders"-kontroll. Doktorn heter också Nils och tycker att det är roligt... Han tyckte att Nils ser fin ut och allt som han kollade var bara bra! Skönt det, dock har han visst prematursmalt huvud... Inte så konstigt. 12 v för tidighet måste ju nästan märkas lite kan man tänka.. och det är inte något vi tänker på eller bryr oss om! Han tyckte inte att handen verkade så allvarligt alls, Nils greppade klockrent en post-it lapp och stoppade den i munnen så... Han tyckte att han var duktig som vände sig och sitter men jag tror tyvärr att han blandade ihop alla månader och veckor för han sa vid något tillfälle att "om man nu ska räkna dig som någonstans mellan 3 och 6 månader så..." Well... orka!! Så känns det faktiskt nu. Krångel hit och krångel dit... Förklara och räkna och räkna om, korrigera och inte korrigera, förklara lite till...
Och lite känns det faktiskt som att BVCträffarna är av mindre vikt och DSträffarna mer riktiga. Visst, BVCläkaren är gullig och det är väl bra att vi får kontroller där med men, det känns inte superviktigt måste jag säga.

Dagens noteringar av värde: 7315 gram och 66,5 cm lång! Inte konstigt att 68 passar bättre än 62 nu! Märks att han gillar mat!

EDIT: medalj till dig som orkade läsa allt!! ;)

4 kommentarer:

Lisa Christensen sa...

Så frustrerande med alla olika besked! Jag har aldrig sett på bilderna att Nils ser prematursmal ut i ansiktet och jag tycker att han verkar utvecklas helt normalt, men jag är ju inte någon förvirrad (eller iaf förvirrande) sjukgymnast. Jag hoppas och tror att Nils kommer att utveckla sig fint! Men jag känner verkligen med er för jag vet hur orolig man är som prematurförälder och man vill bara VETA att allt kommer att bli bra!
Vi tycker iaf att Nils är supersöt och duktig, så det så!!

Styrkekramar från oss 3

Jessica sa...

Pust! Det var ett låååångt inlägg, men jag läste allt :) Han e ju så go!

Vi ses snart!
Kram

Ingela sa...

Jag blir jätteglad att Nils gör så fina framsteg och är en sådan liten solstråle. Han är så fin!

Återigen så blir jag faktiskt arg när sjukgymnasten kommer på tal; att hon uttrycker sig så plumt och obetänksamt. Jag förstår er oro och jag hoppas att era samtal och träffar med läkaren kommer bli mer positiva. Och återgen, om ni mår dåligt av träffarna med sjukgymnasten: ta upp det med läkaren på DS och låt de ordna någon vettigare. Jag upplever det som att ni utsätts för negativ och onödig stress och oro. Det kanske inte alls behöver vara så!

Tänker på er!

Kramar från oss

Anonym sa...

Hej! Såklart att Nils kommer kunna gå, tänk va mycket GÅ har har har i kroppen och generna efter dig och Henrik. Ni är ju jätteduktiga på att gå! Och så vill jag bara passa på att påminna lite om vad min stackars mamma fick höra om mig... Jag skulle ju aldrig lära mig att prata, eller gå pga mina knäppa höfter. Men visst, jag gick lite inåt med ena foten under första tiden tror jag men det gick ju snart över! Som mamma brukar säga "Den ungen som varken skulle prata eller gå, nu springer hon på alla festivaler och är svår att få tyst på" - Så håll ut. Allt kommer att bli bra! Jag Älskar er!