Snorunge!

Hjälp! Min bebis är förkyld!! Det är helt hemskt. Min fina, goa, glada Nils är hängig, snorig och hostig! Jag får lite panik nästan, det är så det kryper i mig - jag vill bara gör ALLT för att han ska bli frisk. NU! Men det finns ju inte så mycket att göra... Nässpray och pussar, lite te (det är väl inte farligt??!!) och sömn... Känner hur förfärligt o-bra jag är på sånt här! Jag blir hönsig direkt! Nyss när han vaknade till och hade svårt att komma till ro igen lade jag mig med honom halvsittandes i vår säng och så somnade han bredvid mig med huvudet lutat mot min sida. Jag blir nästan gråtfärdig - han är så fantastisk och så perfekt! Och jag orkar inte riktigt att han ska vara sjuk... Tänkte tillbaka på neo. Det har nog satt djupare spår än jag kan ana. Samtidigt som jag känner mig lite fånig över att jag stressar upp mig över en förkylning (han har f ö inte ens feber) så försöker jag vara snäll och tillåtande mot mig själv. Det är väl inte så konstigt, och jag får tycka att det är jobbigt! Sen får folk tycka att jag är larvig hur mycket dom vill. Och jag vill inte höra att "jaja, vänta bara tills han börjar på dagis, då..." Jag vill inte att han ska det då. Jag står inte riktigt ut med tanken på att han ska vara sjuk mest hela tiden. Han har haft små förkylningar förut (trodde vi...) men inget riktigt i närheten av det här. Snorig men knappt påverkad. Det här är en riktig! Han hostar t o m lite ihåligt och då - p a n i k! Tänk om han slutar andas..... Hur ska jag kunna sova inatt?! Inget larm eller monitorer. Bara okunniga föräldrar... Det började i torsdags men fram tills nu har han kunnat sova ostört iaf. Nu blev det ytterligare en dimension jobbigare. När ska man ringa och be nån lyssna på honom?!


Innan sjukdomen: Busig och kladdig som vanligt! Nu är det slut med gröt. Fil och havrefras är det som gäller! Emellanåt lyckas han t o m äta en och annan med sked!

Lite roligare saker finns också att berätta som tur är! :) Jag blir ju dagligen förundrad över hur stor han är och hur mycket han lär sig och utvecklas hela tiden! Nuförtiden kan han bygga torn med klossar (läs: lägga en kloss på en annan), stoppa ner klossar och andra föremål i lagom stora hål, häromdagen stoppade han t o m ner ett sugrör i öppning på en Ramlösa-burk (!), och han slickar av smöret från smörgåsen! Som stora killar gör! Haha! Och så drog han med fingret i smöret och slickade av det, så gullig och en sån där typisk barn-i-den-här-åldern sak att göra.

Han pratar jättemycket och härmar en massa ord (ljud). Imorse lät det som "jag älskar dig" och ni förstår... Hjärtat spricker ju nästan! Han säger iaf verkligen 'fisk', 'slut', 'Titt-ut', 'kaka' och så mamma, pappa, hej, och så. Ibland något liknade puss, gott, macka (?), dricka.

Nyfunnet intresse, "dega", fast han smakade för mycket på trolldegen så vi väntar nog lite till nästa gång!

I fredags tog han sig förresten ner från stående mot soffan till golvet med hjälp av lite kortare avstånd i form av kuddhög! Sån duktig kille! Vi var hos sjukgymnasten i torsdags och det var bra. Ska tillbaka varannan vecka nu och så ska vi kolla upp massage och hoppas att det hjälper lite till!

Det var synd att den här bilden blev så suddig, men det är lätt hänt när man tar kort i farten.. Lillmorbror Linus var hos oss häromdagen och då passade Nils på att ta med honom på promenad...