torsdag 27 november 2008

11 dagar senare...

... har han äntligen bajsat igen! Det är helt otroligt att det kan gå så lång tid emellan!

Han var så söt när han låg där på skötbordet (som ni kan tänka er så tar det en stund när det väl kommer....) och han tog i samtidigt som han skrattade som bara den. Lilla skrutten!


Min farmor har varit och hälsat på oss idag. Hon är helt underbar! Jag hade önskat att hon skulle ha med sig sin köttfärssås till lunch. Det hade hon förstås och dessutom gott bröd, ost, skinka, lussebullar och lite godis.. :) Och två julstjärnor - det är ju första advent på söndag! Naturligtvis en present till Nils också. En jättesöt outfit med en vit tröja med tryckt slips/väst på och svarta velourbyxor. Nåt till nyårsafton kanske?!

Nils charmade henne ordentligt idag; log och pratade och somnade till i hennes famn några minuter. Sist hon träffade honom var han fortfarande sådär liten att han sov större delen av dygnet. Hon älskar bebisar och det måste vara speciellt med barnbarnsbarn.

Det är väl lustigt förresten. Alla minns verkligen sina förlossningar. Det är magiskt vad kvinnor kan prata om dem. Min pappa är 52 år och ändå kunde hon redogöra med minutangivelser hur förlossningsdagen hade gått. Otroligt!

Vi följde henne till tåget när hon skulle åka och sedan tog vi en promenad på en knapp timme. Nils hade inte sovit ordentlig middag så jag tänkte att en tur i vagnen skulle göra susen, men icke. Han sov en stund men inte alls sådär ordentligt som jag hade hoppats. Och det har han fortfarande inte gjort. Han har jättesvårt att komma till ro idag av nån anledning...

Och jag blev alldeles svettig i min halsduk under promenaden, helt plötsligt är det varmare igen. Nils var också varm. Det är inte lätt att veta hur man ska klä honom och bädda i vagnen. Jag som köpte en ny mössa till honom igår. En vindtät lite tjockare från Polarn och Pyret som går ner över öron och kinder. En röd! Jättefin! Men det blir nog läge för den snart...



Stora nyheter från dagen förresten!! Nils tog tag!!! i sin ko... Det var fantastiskt!! Och nu gjorde han det igen, nyss. Det har jag väntat på! Både greppandet och att han ska bli lite intresserad av sina leksaker. Lycka!

Bildbevis (inte riktigt klockrent, han släppte precis efter, men ändå):

tisdag 25 november 2008

Massage och besök

Idag har varit en händelserik dag. Vi var på BVC för läkarbesök - 2-månaderskontrollen hehe. 5450 gram blev resultatet för dagen och doktorn godkände honom! Det var ett supersnabbt besök men det räckte tydligen. Han klämde lite på magen, lyssnade på hjärtat/lungorna och kollade om han tittade efter en skallra... Ja, han var sååå fin så. Skönt! Fast det visste vi ju redan! Bästa bebin! Och läkaren tyckte att han hade ett fint namn också, samma som han!

Just det, han frågade om han tog saker och flyttade mellan händerna. Ehm, han griper inte ens efter saker än... Men det var tydligen okej, lite tidigt att göra det ändå. Varför frågade han då så man blir alldeles nervös?! Jag sa att han tar tag i sina egna händer och viftar efter saker iaf...

Och nu ikväll har vi besök. Moster och mormor. Jag behövde lite hjälp eftersom vi hade bokat tvättstugan men H skulle jobba kväll. Så nu blir det chokladmuffins som jag och lillasyster/moster har bakat och Desperate Housewives.

måndag 24 november 2008

Nybadad

Ikväll blev det bad! Det brukar inte vara någon hit direkt men idag skrek han inte ett dugg!!!! Hurra!

Och så här söt är han efteråt i pyjamas

Han ler mycket mycket nuförtiden men det är stört omöjligt att fånga ett på bild... Typiskt! Men snart snart - jag ger inte upp! Mammarazzi som jag är... :) Tänk om Nils tror att kameran är hans mamma... 3,5 tusen bilder har vi (läs: jag) tagit på de här 5 månaderna...

Vitt vitt vitt!

Idag har jag, Nils och vagnen varit ute i snön! Det var underbart! Sååå fint och ljust! Fast lite krångligt med vagnen i den ganska djupa snön och snövallarna vid trottoarerna - jag drömde om en pulka :) Åh, tänk nästa år när han ska gå/halka/ramla omkring i snön och åka pulka! Det är ju för sött med 1-åringar i stora overaller och vinterkängor som tultar runt!
Han fick komma upp ur vagnen en liten stund precis när vi kom ut så han fick se allt det vita - inte imponerad, blev nog mest bländad. Dessutom tror jag inte att han tycker om att vara oskyddad ute i luften. Han blir jättestörd om det blåser.
Ja, det var ju inte så bra heller; det började snöa rätt ordentligt efter en stund så jag stannade för att ta på regnskyddet över vår fina vagn och då började det blåsa - rätt in i vagnen! Tur att Nils är bra på att säga ifrån!! Stackarn hade fått snöflingor i ansiktet. Då kände jag mig inte som nån vass mamma direkt...

Annars trevlig promenad och dag! Hoppas att snön får ligga ett tag - det är så fint och härligt!

lördag 22 november 2008

Det största...

.. i livet är den här kärleken. Oj, vad det är överväldigande ibland! Idag har Nils haft ont i magen (tror vi). Han var ledsen, inte arg eller missnöjd eller vanligt skrikig utan ledsen. Desperat ledsen. Det var förfärligt. Han lät så liten och det värkte i hela kroppen! Både jag och H grät en skvätt. Vad hemskt det var att inte veta vad det var utan att bara höra hur ledsen han var och inte veta vad man skulle göra åt det. Usch! Jag tror att vi idag verkligen förstod vilken enorm händelse och livsförändring det är att få barn. Han är vårt ansvar och guuud vad vi vill göra ALLT för att han ska må bra. Det var som H sa - han får aldrig göra illa sig eller må dåligt... Så känns det.
Vi har varit oroliga, ledsna, känt oss maktlösa och upplevt enorm ödmjukhet hela sommaren, men nu.. Vår bebis! Finaste finaste! Tänk att våra föräldrar älskar oss så här mycket också. Wow!

Han har iaf pruttat en massa sedan dess så det var nog riktigt jobbigt magknip...

Puss och kram!

torsdag 20 november 2008

Kall men mysig dag

Idag har jag och Nils varit inne i stan! Det var länge sedan och jag hade längtat lite faktiskt. Det blev en supermysig dag - tack Anne och Waldemar! - men jag var lite orolig till en början. Det började med att vi "försov" oss så den inplanerade morgonpromenaden var bara att glömma. Dessutom vaknade Nils på sitt absolut sämsta humör och skrek och gnällde en bra stund. Fast, när jag skulle äta frukost var han en liten darling och satt i babysittern och snackade med Ior och Tigger :)
Lite försenade p g a en tupplur kom vi iaf iväg och väl inne mötte vi A & W. Men sen höll jag på att glömma P-avgiften och ja.. snurrigt var ordet...
Vi lunchade på ett litet typ fika/lunchställe och jag fick pannkakor! Mums! Sedan spanade vi in nåra härliga barnaffärer. Åh, det är så underbart! Jag får aldrig nog! Synd bara att jag ABSOLUT inte behöver handla något. Nils har huuuur mycket kläder och grejer som helst för tillfället. Det blev ett par strumpor från Villervalla till julklapp iaf... Och en nagelklippare, det är så läbbigt med saxen för han rycker och viftar så mycket.
Självklart fikade vi med! På ett supergulligt och mysigt chokladställe. Latte- och pralinmorsor!! Haha, Henrik skulle bara veta... Han retas alltid och säger att det är det enda jag gör "praliner, praliner".
Sammantaget - mycket bra dag! Härligt med utflykt även om jag var rätt svettig ovh nervös ett tag när Nils bara skrek... både när vi skulle åka iväg och när vi skulle åka hem. 4 minuter oavbrutet på hemvägen... Men det är okej, för han sov och uppförde sig exemplariskt så jag fick gå i affärer. Och nu när vi kom hem har han lekt lite för sig själv i babygymmet och babysittern så vi fick laga och äta mat!
Världens bästa bebis!!!

tisdag 18 november 2008

Stor kille

5185 gram och 58 cm enligt BVCbesöket idag! Jag som var orolig för att han inte gått upp alls sista veckan... Så kan det gå! Pratade med sköterskan om det kunde vara dags för smakportioner eller gröt eftersom jag var rädd att mjölk inte räcker riktigt längre men hon tyckte att vi skulle vänta lite och uppenbarligen klarar han sig med bröstmjölk så... Men han börjar se lite sugen och intresserad ut. När jag äter granskar han mig intensivt och smackar lite och nånstans har jag läst att man ska passa på när de är intresserade. Det pratade sköterskan om också och tydligen är det så att om man väntar för länge kan intresset gå över och då blir det ofta svårare att få dem att börja äta. Det är mycket att tänka på! Extra knepigt tänker jag när man har en prematur - hur mkt ska man korrigera egentligen? Överallt är det olika tycker jag att det verkar som. Någon säger att mat kan man ta i faktisk ålderstakt och vår sköterska sa "han är ju så liten" och pratade om tarmmognad. Hm.

Och just det: Grattis Nils 5 hela månader idag!! Hurra hurra hurra hurra!!! De mest fantastiska 5 månaderna i våra liv...


Älsklingen 1 dag gammal och idag - 5 månader


1 månad uppe till vänster

måndag 17 november 2008

Bajs och lägenhetsfix

Igår hände det! Det vi väntat på så länge...
Äntligen kom det: bajset!

Killen hade inte tömt tarmen på 15 (!!!) dagar. Jag förstår inte hur han kan ha det så. 7 dagar var rekordlite, 8 dagar okej men när det har varit uppemot 11, 12 dagar har vi tyckt att det har varit lite jobbigt. 15 dagar var verkligen rekordlänge. Hoppas att det var en engångsföreteelse. Jag tycker att det är obehagligt.

Det har visserligen alltid varit lite si och så med bajseriet, ända sedan han var pytte och ny, men inte så här. Vi gör Allt tycker vi; magmassage, bengympa och ger honom t o m Lactulos men inget hjälper! När vi frågar på BVC säger de bara att det är normalt och ingen fara, han tillgodogör sig nog det han äter helt enkelt, förr eller senare kommer det ut... Ja ja, men hellre förr än senare tycker jag. Efter en vecka utan bajs börjar han bli lite grinig och ha stundtals ont i magen. Sådär ont så att han skriker till och pruttar samtidgt - inte roligt!!

Igår var han en riktig liten solstråle efteråt och så sov han jättemycket hela dagen. Jobbigt klart att bajsa för 15 dagar. Det tar ju en stund :) igår tog han förresten i så att det sprutade på golvet. Haha!

Det var bajspratet för nu...


Vi har börjat fixa till i lägenheten i helgen. Det känns mycket bra! Allt har mer eller mindre varit provisoriskt sedan vi flyttade in i slutet av juli. Vi gjorde ju en klassiker och köpte lägenhet som vi skulle flytta till "i god tid" innan bebis... Jorå, det gick ju som bekant inte riktigt som vi hade tänkt oss. Det blev halvordnat vid inflytten och sedan har det inte hänt så värst mycket, småfix här och där och det mest akuta som vår klädkammare (som f ö är stökig igen - blev visst förråd...) men nu har vi fått lite eld i baken!

Eventuellt blir vi med inneboende i december och då behöver han ett rum så nu har vi tagit tag i det som i framtiden ska bli Nils rum. Det har fått agera kartong- och Nils-sakerförvaring så vi har att göra kan man säga. Alla kartonger vi inte har orkat förbarma oss över står där... De ska minimeras och de få som får vara kvar ska flyttas in till data/gästrummet för bäddsoffan som står där ska blil säng till inneboenden i Nils rum... Rörigt värre! Men skönt att få nåt gjort!

Nu är H iväg och köper matbord så det blir lite ordning här nere också och igår fyndade vi laminatgolv till Nils rum och vårt sovrum... Vilken dag som helst nu ska det läggas också ;) Eller, Nils rum väntar vi nog med tills vi gör i ordning det ordentligt i vår...

Men det är märkligt, så fort man börjar i en ände behöver den och den och den änden också dras i... Den ena organiseringen påverkar alla andra utrymmen så vi har ju verkligen sett till att inte vara sysslolösa på ett bra tag!

Nils är härligt grinig också.. tror att han känner på sig att vi är lite stressade och vill göra annat för han vill bara ligga i famnen annars skriker han. Utom just nu när jag har lyckats - kors i taket - att lägga honom ifrån mig fortsatt sovandes! Men utan andningslarmet så jag vågar inte gå härifrån.


Åh, jag har beställt nya fotoutskrifter också! Och innan de kommer vill jag helst ha fått in den förra omgången (12 sept) i albumet... Jag säger lycka till!

söndag 9 november 2008

Lite om när livet kommer ikapp en

Ibland suger det bara tag i mig. Ångesten från den 18 juni. Så verkligt och så starkt. Och samtidigt så overkligt och långt borta. Precis som då.
Det enda jag kunde tänka och skrika då vid halv elva på väg bortåt efter att nån sagt "vi förlöser!" var: neeej, jag är bara i v 28, den är så liten! Flera gånger skrek jag men ingen lyssnade. De bara sprang till hissen, in i nästa hiss, in i ett stort rum med massa folk. Jag fick nåt äckligt att dricka, klättrade över till en annan säng. Sen somnade jag. Brutalt. Och när ja vaknade var det fortfarande så overkligt. Jag minns att jag, mitt i gråten och paniken och smärtan, väntade på att nån skulle komma och väcka mig och säga att det var ett skämt. Att det inte hade hänt nåt konstigt på riktigt. Men så var det. Min fina mage med min lilla lilla bebis var borta.
Och sen fick jag ett foto. En liten blålila skrikande sak i orange filtar. Gb Ekberg.
Gb? Betyder det gossebarn, frågade jag H. En son. En pojke - har du kollat?
Haha... Borde man ha reagerat med att känna lycka över att han levde och mådde förhållandevis bra? Men jag fattade ju inte ens att vårt barn hade kommit.
Och då hade jag ingen aning om allt som komma skulle. Tur var väl det. Kanske. Ojoj... alla ångest. Så många gånger som jag ville stoppa tillbaka honom. Ändra allt.
Men det gick ju inte.
Och han är underbar! Men oj vilken resa vi har gjort. Lilla gubben, hoppas att han inte förstod så mkt i somras. Det har ju gått bra, men han har fått kämpa hårt emellanåt och vi med. Så här "ska" det ju inte vara.

Undrar om jag alltid kommer att känna ett sting av avundsjuka när jag ser, hör, läser om lyckliga fullgångna graviditeter?

Tur att verkligheten samlar ihop mig. Underbara lilla sonen vill nog ha lite mat nu. Älsklingen!

Godnatt!

Myssöndag

Inatt sov han jättebra så jag är som en ny människa idag! Skulle Fars dag-fika med min far men det blev bara med lilla lillebroren ist. Fika hos mamma i scoutstugan, trevligt. Och en härlig höstpromenad dit och hem.

Sedan kom bästa mostern m familj och hälsade på oss. Äntligen - det var för länge sedan! De tyckte att Nils hade blivit stor. Bra det!


Nyss behövde Nils bada. Det var på tok för länge sen. Lilla lortgrisen ;) Vi har tänkt göra det hela veckan men inte fått ihop det. Ofta blir det för sent så han är för trött. Och idag gick det bra! Han skrek bara lite på slutet. Vissa gånger han han skrikit mest hela tiden så vi var rädda att han inte gillade det alls. Han var så mysig efteråt när vi torkade honom och han fick ligga lite naken på sängen:



Nu är H iväg och storhandlar för veckan. Vi ska bli duktiga och planera matsedel och handla veckovis. Önska oss lycka till!

Blev inte så mkt Fars dagsfirande. Nils vill inte rita något så... :) H fick iaf 4 Trisslotter. VI hoppas på att vinna litegrann så vi kan renovera köket, men inte ens 25 kr idag. TRIST! Ska baka äppelpaj till efterrätt sen så han blir lite mer firad iaf. Nils bästa pappa! (Och så att jg blir lite firad i maj sen - man kan ju alltid hoppas!)

lördag 8 november 2008

Den tröttaste dagen

Oj oj vad trött jag är! Inatt har han vaknat med ca 1 o en halv timmes mellanrum från kl 1.30 eller så. Det är som A säger - man kan ju förstå varför det används som tortyrmetod. Har ju varit bortskämda några nätter den här veckan med att han har sovit från 22.30 till ca 3.00 så det här var ovant nu.

Dessutom hade jag sett fram emot en lördagmorgon då jag skulle få duscha och tvätta håret utan stress, fixa och äta frukost utan bebis i famnen.. men nej, Henrik skulle iväg till Uppsala och hjälpa våra kära Å och P att flytta. Typiskt! Så det blev en gnällig förmiddag från både min och Nils sida. Inte mycket som har blivit gjort idag. Har placerat oss i soffan mest med avbrott för några små promenader i lägenheten. Har varit lite irriterad på att han inte vill sova själv nån längre stund och känt mig tråkig och dålig, men så får det väl vara vissa dagar. Påminde mig själv om hur jag tänkte i somras när vi var oroliga och han var så pyttig och allt var jobbigt; att om han bara såg till att växa och bli frisk så skulle jag aldrig vara irriterad eller trött... Hm...


Men, damtadaaa....: Nils låg faktiskt själv en ganska lång stund på golvet under en liten "aktivitetsställning" eller vad man ska kalla det. En retro-variant av de moderna babygymmen som vi fått av en pluggkompis till mig. Inte så flådig som ni ser men Nils gillade den och log, viftade och pratade med den. Äntligen kanske det börjar en ny tid av mer självständighet! Vill så gärna börja leka lite också.

Det är något jag har tänkt på många gånger senaste veckorna. När man får en prematur så här så blir pytte-gos-bebisstadiet väääldigt långt. Det är ju helt ljuvligt på sitt sätt och jag kommer säkert sakna det sen när det är förbi, men på något sätt längtar man ju efter utveckling och förändring. Iallafall gör jag det emellanåt, lite nytt och spännande. Han har ju varit "nyfödding" hemma sedan 12 augusti...

Nu är mannen hemkommen! Dags för kaffe och sen D U S C H! Lycka!

fredag 7 november 2008

Fredag hela veckan...

Så var det visst fredag. Någon sa trevlig helg när vi pratade i telefon. Oj då! tänkte jag, fredag minsann... vad är det för skillnad?!
Fast på ett bra sätt! Mina och Nils dagar är ju ganska lika. Förhoppningsvis sovit på natten, upp, byta blöja, tvätta honom lite, klädval (otippat svårt - han har sååå mkt fina kläder bortskämda lilla bebin!), frukost för mig, förmiddags"fika" :) till Nils och hoppas att han somnar lite, om jag har tur dusch för mig, tand- och hårborstning, mer mat till Nils... eventuell utflykt eller lunchdags för mig... mer mat till Nils... Sen kommer Henrik hem och ja.... kontentan var att det spelar ju ingen roll för oss om det är tisdag, fredag eller söndag - ni förstår.

Lilla hjälten fick första vaccinssprutorna igår. 2 stycken! i de små små låren... usch, jag hatar sprtutor men tvingade mig att inte låtsas om det så att han skulle tro att det var lugnt. Som tur var fick han sitta hos mig under tiden så jag slapp se och kunde krama och trösta honom. Han skreeeeek och blev helt röd i ansiktet och det kom t o m tårar. Lilla älsklingen!! Fast han hämtade sig snabbt. Duktigaste killen! Jag trodde att det skulle gå ännu bättre dock, han borde ju vara lite härdad efter alla stick och allt krångel med honom under sommaren. Men det var väl länge sen nu förstås.
Vikt: 4865 gram Längd: 57 cm Viktkurvan börjar plana ut nu men BVCtanten sa att det såg bra ut. Har gått rätt skarpt uppåt förut och nu följer den kurva och det är så bra så bra!! Även längden följer en kurva som matchar perfekt! Världens bästa bebis!!

Åh, han blir bara sötare och sötare fast det borde vara omöjligt! Och han är med och tittar och viftar och är pigg! Stooora ögon och munnen rör sig och han låter som att han vill prata lite. Och ler mer och mer. Det är underbart att vara mamma!!

Idag har vi hängt med Lilla Anna och söta Vilmer! Så roligt! De är underbara och vi gick en ganska lång promenad. Mkt skönt! Sen träffade vi pappa i centrum och Carin och Martin kom på fika och pappa kom förbi med Linus. Jättekul. Länge sen vi sågs. Linus är en stolt liten (7-årig) morbror och höll Nils lite. Han tyckte att han var tung! :)

Tror att det är dags för en bild på vår prins. Ska lägga över dagens och hoppas att nån är bra! Snart...

Just det. Ikväll är vi tonåringsvakter! Mamma och Pelle är iväg och vilar upp sig på hotell så Lillan (syster 16 år) har tjejmiddag hemma. Vi ska förbi och kolla att de mår bra och så.

Nehej, nu missar jag nästan Doobidoo - veckans bästa! Det är ju fredag idag!

Nils i lördagsmorse 1/11
Trevlig helg!

onsdag 5 november 2008

Länge sen...

Det började ju sådär det här med mitt bloggande. Länge sen sista och enda gången.

Oj, det har hänt en del sen dess... Vi kan börja med den "roliga" historien om när de skulle byta fönster i huset; vi bor i en bostadsrätt och det var sedan länge bestämt att hela fastigheten skulle få nya fönster den här hösten. Bra grundtanke absolut men bekymren hopade sig snabbt för oss med en liten bebis. Företaget som skulle fixa detta är från Dalarna och tar långhelg fr-sö. I gengäld jobbar de 7-19 må-on och 7-16 på to. Arbetet med borttagande av gamla fönstem isättande av nya, innerfodring med lister och vad det är, yttre plåtarbete samt fönsterputsning ska enligt tidigare info ta 2-3 arbetsdagar. Med vår otur visste vi redan innan vi fick veta att de skull börja hos oss en torsdag. Och mycket rikigt. Alla möbler måste flyttas minst en och en halv meter från fönstren och eftersom det blir en del damm var det bra om man täckte över med täckplast. Det ville vi göra mer än nödvändigt. Alltså bokade vi in oss hos min mamma några dagar för att slippa städa och flytta grejerna dubbla gånger och för att jag och Nils skulle slippa bo i damm och oväsen (och så ville jag inte sitta på typ golvet och amma med fönstergubbar springade...). Tror ni fönstren var klara på tisdagen då, efter 3 arb.dagar?!! Icke!!!
På torsdagen följande vecka var det dortfarande inte klart. Visserligen bara yttre plåtarbete på nedervåningen kvar men ändå - nyckeln är utlämnad fortf och nån kan springa in närsomhelst... Som tur var hade vi en resa planerad till Nils farmor en vecka så när vi kom hem i söndags hade vi inte bott hemma på drygt 2 och en halv vecka. Är det klart nu då kan man undra?!!??!!
NEJ!
JAG BLIR GALEN!!!!
JAg går här på nålar utan att veta när eller hur eller OM nån tänker komma och fixa. Jag är inte jättepryd, särskilt inte efter alla timmar i pumprummet i somras, men så kul vore det inte att amma när en okänd hantverkare helt plötsligt dyker upp. Eller som i morse när jag gick runt i underkläder och fixade lite - då slog det mig att Shit, nån kan komma....
När ska det bli klart?!!!??


Okej, färdiggnällt om det.

Nils är underbar! Han börjar vara lite mer medveten och tittar massor, är vaken mer, viftar mot grejer och stoppar händerna i munnen på ett annar sätt. Och han ler!! Inte hela tiden, lite snålt fortfarande men HAN LER!! Det är ljuvligt. Han är sötast i hela världen vår lilla prins!
Han charmade sin pappas släkt förra veckan med. Farmor tyckte att det var härligt att få ha honom hos sig en hel vecka. Det kan man förstå. Det är ju en bit till Växjö. Men vi flängde runt och träffade massor med folk. Henriks farmor och farbror m familj - jätteroligt! Henrik har kusiner som är 5 och 1, 5. Undrar hur Nils är då? En kusin som var där är 17 med så det är rätt stor spriding... Har inte träffat honom så mycket men han var jättemysig. Hoppas Nils blir en sån mysig tonåring.

Och så träffade vi lite vänner. Underbara familjen i Ingelstad - det var sååå roligt! Lillan är 2 år nu. Otroligt. Jag hängde mycket med dem när hon var ny och så har hon blivit så stor. Hon var mkt fascinerad av Nils och klappade på honom och tittade på händerna och de små fötterna. Jättefin!
Och så min L. Finaste! Synd att vi bor så långt ifrån varandra....

Och familjen C. Bästa bästa! Vad kul det var!
Så nu har nästan alla fått träffa Nils och alla tyckte att han var sååå fin! Men det vet ju vi redan... ;)
Det var några till jag hade velat hinna med men men. Han fick en runda runt sjön också. Viktigt! Tyvärr var det typsikt ruskigt Växjö-väder, men då kände jag igen mig!

Annars rullar det på. Han vill inte ligga själv några längre stunder fortfarande. Och så har han börjat äta väldigt oregelbundet. Hm... Jag blir lite nervös. 3-timmars med bestämda mängder och rädsla för för liten viktuppgång hänger kvar från neotiden än! Det är bra på nätterna iofs där jag kan få fyra timmar sammanhängande sömn ibland! Heja Nils!

Imorgon är det dags för BVC och första vaccinationen. Hjälp! Spännande med vikten dock, 4630 tisd för 2 veckor sen. Hoppas på 5 kg nu!